Vi är helt beroende av vatten. Det gäller allt från vatten som livsmedel, för bevattning, som råvara till industrin, fiske, rekreation och till kraftproduktion, transport med mera. Övergödning är ett hot mot vårt vattenberoende. Två olika forskningsprogram inom Mistra har därför under flera år fokuserat på hur man kan komma tillrätta med bland annat övergödningen av våra vatten. Programmet VASTRA har arbetat utifrån ett lokalt och regionalt perspektiv, medan MARE haft en mer internationell horisont.
VASTRA - Vattenstrategiska forskningsprogrammet - har arbetat brett och involverat forskare med både naturvetenskaplig och samhällsvetenskaplig bakgrund. Syftet har varit att undersöka och utveckla strategier för en hållbar förvaltning av våra gemensamma vattenresurser. Det vill säga allt grund- och ytvatten.
De olika forskargrupperna inom VASTRA har arbetat fram kunskap och verktyg till Sveriges vattenförvaltare så att dessa ska kunna använda dem i det pågående arbetet med åtgärdsprogram inom så kallade avrinningsområden. Naturvetarna har bland annat utvecklat kemiska och fysiska modeller som underlag för att planera kostnadseffektiva åtgärder för att minska övergödningen. Samhällsvetarna har undersökt vilka förutsättningar och vilka hinder som finns för att den nya vattenförvaltningen verkligen ska kunna bidra till ett mer systematiskt och effektivt vattenarbete.
- Vi har jobbat integrerat och haft en dialog med våra tänkta användare av verktygen, framförallt kommuner, länsstyrelser och vattenmyndigheter. Vi har också genomfört dialoger med berörda vattenintressenter i exempelvis Skåne, där vi bland annat har ställt upp olika åtgärdsscenarier. Dessa visar konsekvenser av olika kombinationer av åtgärder eller frånvaro av åtgärder, säger Anna Jöborn, programchef för VASTRA.
I dialogerna med användarna har VASTRA också undersökt hur de accepterar olika styrmedel och organisationsformer, hur olika grupper värderar vatten och vad de är beredda att betala för att en åtgärd ska få effekt.
- Vi har även studerat hur intressenterna uppfattat modellverktygen och de scenarier som tagits fram. Slutsatsen är att det är viktigt att få med dem som berörs redan från början i arbetet med att ta fram beslutsunderlaget, säger hon.
Stöd i förhandlingar
Precis som VASTRA har MARE - Marine Research on Eutrophication - utvecklat ett beslutstödssystem, kallat Nest. Beslutstödssystemet binder ihop information kring Östersjöns miljö, exempelvis hur användningen och spridningen av kväve och fosfor kan kopplas samman med kostnader för olika åtgärder för att förbättra miljön. Man kan till exempel ganska enkelt beräkna kostnaden för att uppnå en önskad miljöförbättring - genom att föreslå vilka åtgärder som måste vidtas inom olika länder.
- Med hjälp av Nest kan vi visa vad det faktiskt kostar att vidta eller inte vidta olika åtgärder och vad konsekvenserna blir vid de olika utfallen, säger Fredrik Wulff, vetenskaplig koordinator för MARE.
Numera finns det en samstämmighet bland östersjöländerna i att utsläpp i ett land påverkar hela Östersjön. Därför är det oerhört viktigt att länderna kring Östersjön samverkar för att uppnå en bättre havsmiljö.
- Det går inte att arbeta med Östersjön enbart ur ett nationellt perspektiv. Nest är från början tänkt att kunna användas som underlag för beslut vid internationella förhandlingar mellan österjöländerna, säger han.
Viktiga avnämare för MARE är till exempel Helsingforskommissionen (HELCOM) och dess organ, EU och dess vattenorgan. Jordbruket, fiskerinäringen, centrala och regionala organ med inriktning på miljö, jordbruk samt vatten- och avloppsfrågor är andra viktiga avnämare.
Resultaten lever vidare
Såväl VASTRA som MARE håller nu på att avslutas, men resultaten från programmen lever vidare. De verktyg som VASTRA har tagit fram förvaltas av SMHI och SLU och kommer till användning hos vattenförvaltande myndigheter. Nest kommer i fortsättningen att leva vidare hos Baltic Nest Institute, BNI, som håller på att ta form. BNI är ett oberoende forskningsinstitut placerat under Stockholm Resilience Center vid Stockholms universitet och i Danmark vid National Environmental Research Institute, Århus Universiet i Roskilde.
- Vår förhoppning är att vi även ska knyta till oss forskare i de baltiska staterna, men också från andra östersjöländer, säger Sif Johansson, programchef för MARE.