MAPLE — Mapping the Politics of Ecology är ett Mistrafinansierat idéstödsprojekt vars syfte är att försöka förstå vilka politiska faktorer som ligger bakom skillnaderna mellan olika länder vad gäller deras förmåga att hantera miljöproblem — vad det är som gör att vissa stater bedriver en mer kraftfull miljöpolitik än andra.— Syftet är att försöka förstå hur politiska faktorer påverkar ett lands förmåga att lösa eller försöka åtgärda olika typer av miljöproblem. Ett grundläggande krav är till exempel att de centrala institutionerna är av god kvalitet, det vill säga inte är korrumperade, säger Andreas Duit, projektledare och forskare inom statsvetenskap vid Stockholm Resilience Centre.
Forskarna inom projektet lutar sig på en ekonomisk teoribildning som pekar ut kvaliteten på en stats förvaltning, dess rättsväsende och att det finns pålitliga styrande organ inom en stat, som avgörande för att uppnå ekonomiskt välstånd. Teorin kallas ibland för "quality of governance" eller på svenska institutionell kvalitet.
— Vi har bland annat undersökt om samma politiska faktorer är avgörande för att land ska kunna bedriva en aktiv miljöpolitik, säger han.
Jämförande analys
Forskarna har samlat in data, bland annat genom FN och Världsbanken, från flera hundra länder. Genom att jämföra hur olika länder förmår att lösa eller ta itu med olika miljöproblem har forskarna sedan studerat vilka politiska faktorer som verkar vara avgörande för att ett land ska kunna bedriva en aktiv miljöpolitik.
— Vi har bland annat kommit fram till att god kvalitet på landets institutioner är ett nödvändigt ramverk, men inte tillräckligt för att åtgärda olika miljöproblem. Det krävs dessutom politisk vilja och ambition att åstadkomma något för att miljöproblemen ska bli åtgärdade, säger Andreas Duit.
Kunskap om hur och vilka politiska faktorer som påverkar utfallet av miljöpolicies och miljöpolitik kan till exempel användas för att förutsäga utfallet av globala klimatåtgärder — eller för hur miljöbistånd kan utformas på ett optimalt sätt.
Mer än resultat
Projektet har involverat två unga forskare och har pågått sedan 2003. Inför slutredovisningen av projektet under 2010 planerar forskarna att hålla en avslutande konferens samt att ge ut en antologi med artiklar inom samma område.
Förutom själva resultaten har projektet lett till många nya kontakter och forskningsprojekt och karriären för de båda forskarna har tagit fart.
— Idéstödet har varit betydelsefullt på flera sätt. Dels innebar stödet att vi kunde genomföra själva forskningsprojektet och fick arbeta precis med det vi är intresserade av. Dels har det inneburit en fantastisk möjlighet att lägga grunden för en forskningskarriär inom ett område där vi vill arbeta. Vi blev beviljade stödet i ett skede då vi båda var nydisputerade och inte hade några anställningar. Så idéstödet har betytt allt för oss, säger Andreas Duit.
Han själv är under år 2009 gästforskare vid University of Washington i Seattle, USA, och är dessutom delaktig i flera pågående forskningsprojekt vid Stockholms Resilience Centre vid Stockholms universitet. För hans kollega Ola Hall har idéstödsprojektet bland annat lett till en forskartjänst vid institutionen för naturgeografi och ekosystemanalys vid Lunds universitet.
— Utan idéstödsprojektet hade vi aldrig kommit så här långt, säger Andreas Duit.
